Igår var det en ganksa hetsig dag hos oss. Långpromenad och sedan ahndlade jag en del. Skulle till Annica på eftermiddagen och fika så jag ville vara lite märkvärdig och baka en kaka, ingredienser inhandlades. Förberedde middagen inna jag gick till Annica, sambo slutade sent så det skulle vara lättare att ha allt klart tänkte jag. Det funkade bra men sonen tyckte nog att mamma var dötrist när hon både lagade mat och bakade. Det blev ingen tid över för mamman att ligga på golvet och leka, inte alls kul. Innan jag begav mig hem till Annica tog jag ytterligare en promenad, det är ju som sagt inte ett dugg kallt ute. På vägen tog jag en avstickare och hamnade rakt i ett "gäng" (fyra grabbar) men det varfaktiskt ganksa obehagligt. Gränby i mörker är faktiskt inte någon av de bästa platserna på vår jord. Fick lite spel och ville springa för livet, ansåg nämligen att grabbarna var för högljudda och det var lite skrämmande. Istället för att springa gick jag jag fortare, utan att se mig om, ifall de skulle se och uppfatta mig som lätt byte. Det är inte klokt vad man nnbillar sig, inte fasiken var det någon som var efter mig. Jag har alltid varit lite skraj i mörker men nu har jag tydligen blivit inbillningssjuk åxå. Trodde kanske inte det om mig själv, där ser man.Väl hemma hos Annica var det juligt och varmt. Vi åt min kaka, som var helt OK. Annicas inneboende ville inte smaka, kanske för att jag sa att det var viktväktar recept. Jag vet inte. Vi pratade och skrattade, det var skönt att lämna hemmets hetsika vrå för ett tag.sambon gillade inte middagen, tacksamt. Fick nästan tvinga hon att smaka min kaka (som jag så snålt tog med mig hem från Annica igen), ville ju veta vad han tyckte om den.I morse var det så viktväktarna igen, dags för vägning. Jag hade gått ner betydligt mer än förra veckan (då var det endast två hg) nu hade jag gått ner 1,4 kg. Känns skönt. Har 8 hg kvar till mitt första delmål, 10%. Hoppas verkligen att jag når dit nästa vecka.Efter det var det bara att ta bussen till distriktsköterskan för att lägga om min arm. Nu sa hon att den var läkt. Känns helt underbart. Fick med mig lite grejer att pyssla om den själv under helgen eftrsom vi åker till mina föräldrar i ett par dagar.Hon passade på att väga och mäta sonen. Han växer så det knakar tydligen och det är ju kanon.I kväll ska vi på julknytis i Enköping hos några vänner, något som blivit som en tradition. Tror att det är tredje året i rad som vi gör detta. Ska upp och handla lite när lilleman vaknat. Nu njuter jag av tystnade och lugnet med en stor härlig kopp kaffe.Ha en trevlig helg alla som läser min blogg, jag hinner nog inte skriva under helgen! Kramar på er alla