Då var julen alltså över, ett par korta och intensiva dagar, så är allt över.Det var mysigt trots avsaknaden av snö, julstämmningen infann sig ialla fall som tur var.Julafton firade vi hos mina svärföräldrar, tillsammans med många andra släktingar åt vi middag, väntade på tomten och öppnad julklappar. Lilleman blev inte rädd för tomten som jag hade trott. Det var lyckat.Juldagen stressade vi till mina föräldrar för att fira med dom och med min bror och hans familj som kommit upp från skåne. Småpojkarna (kusinerna) hade redan vi sexmånaders ålder roligt med varandra, bådar mycket gott inför framtiden. De tittade på varandra, kände lite och skrattade åt varandra. Dessutom lekte de hej vilt med varandras leksaker och verkade gilla varandra.De mesta juilklapparna fick jag av min sambo, han hade skrivit så fint på julklappran att jag höll på att börja grina. Fällde en tyst tår när jag läste att han och sonen älskade mig. Har blivit så känslig på sistone, undrar om det har med förlossningen att göra eller om det helt enkelt ligger i min natur. Alla julklappar var bra och jag kan inte klaga på nån. Sonen fick hur mycket som helst, vi kunde inte ens ta med det hem så de blev kvar, både hos mina svärföräldrar och hos mina föräldrar. Helt otroligt!Nu återstår det bara att önska alla en god fortsättning på julen 2006