Tyckte precis att jag hörde porten öppnas därnere i trappen, trodde för en kort sekund att det var min sambo som kom hem. Hoppades, fast jag vet att han kommer om en timme, kommer han inte hem snart? Sitter och kollar på en gammal film som jag sett många gånger förrut bara för att vara vaken när han kommer. Men hur länge ska jag behöva vara uppe och vänta? Nu lyssnar jag på alla ljud som kan vara ett tecken från honom, men han liver aldrig innanför ytterdörren.

Jag tror att jag håller på att bli tokig!

I går morse åkte jag och sonen hem till mina föräldrar för att ha en lugn och skön helg. Mamma mötte oss vid tåget och sedan gick vi hela vägen hem, en promenad på lite mer än en timme. Det var inte strålande väder men det regnade inte ialla fall.

Eftermiddagen och kvällen var avslappnad med god mat och gott vin som sedan avslutades med lite ost och kex. Förstår inte att det kan vara så gott.

Söndagen började med att sonen tände sänglampan och frågade genast efter "Moffa" (morfar alltså) så det var bara att gå upp och leta rätt på Moffa, som inte alls var sugen på att kliva upp och leka. Efter en lång och skön frukost gick vi på promenad runt slottet och sonen jagade änder.

Helt underbart.

Nu är vi ialla fall hemma i vår lägenhet efter att mamma ringt runt till nästan alla i byn för att hitta en bilbarnstol. Tillslut fick vi låna en av grannen och de körde mig en bit, det går inte att ta dig hem från mor och far med kollektivtrafik en söndag. Är inte det lite konstigt, vaddå bor de i världens avkrok eller?

Sambon är på ingång åxå, fast han kommer nog inte förrän efter 22 tiden och då sover jag väl som bäst. Tidig morgon i morgon, som alla vardagar verkar det som nu förtiden.

Nu är denna helg över och måndagen väntar igen.