...nu har våran spis bestämt sig för att strejka. Två av fyra plattor vägra funka. Skulle koka lite nappar på eftermiddagen och efter 20 minuter har vattnet fortfarande inte kokat upp och plattan är iskall. Har pratat med Daniel (som har erfarenhet av vaktämsteri) och han bad mig kolla de andra två plattorna som konstig nog funkar. Vet inte vad som hänt men jag måste ju ringa och anmäla detta i morgon till Apfastigheter. Hur kul kännns det? Hatar när sånt här händer.

Minns en gång när jag bodde i studentrum på Kantorsgatan då la spisen av, men då fugerade ingen platta, blev tvungen att ringa till jouren för såklart var kontoret hos hyresvärden stängt och jag var ashungrig. Då var det ett litet problem som han löste på fem minuter... vågar nästan inte säga vad det var för fel, risken är stor att man framstår som en idiot, men here it goes... nä, vågar inte... jo... ok, elkabeln som sitter bakom spisen hade hoppat ur. Inte fan kunde väl jag veta det? Är väl ingen elektriker heller. Hur som helst felet åtgärdades och jag kunde laga min middag.

Det känns inte som att jag måste ringa jouren denna gång eftersom jag har två fungerande platter. Men i morgon måste jag ringa och felanmäla.

I morse tog jag och svägerskan Annika våra söner på en lång bussfärd. Ända ner till Gottsunda, självklart inklusive bussbyte på stan. Där hälsade vi på min farmor, som är skupplig som få. Hon blev jätteglad att vi kom på besök och uppskattade även vår lilla present vi hade med oss, Anton Berg choklad i smak av jordgubbar och champagne. Farmor höll i båda pojkarna och vi passade på att knäppa kort- kommer lägga in ett lite senare. Sambon måste hjälpa mig, vet inte riktigt hur man gör.... Det kändes bra att träffa henne, även om jag tycker hon kunde knäppa på hörapparaten när man kommer och hälsar på, men gammla människor är lika svåra att lära sitta som gammla hundar...

Nu har Annika och lille goa Eric åkt vidare, hem till mina föräldrar igen. Det var kul att de kom på besök och det känns lite tomt att de inte längre är här, men vi ses ju igen på fredag. Sambon har lovat att hjälpa min far att gräva lite i trädgården, så det blir Mariefred till helgen.

Annika, hoppas resan gått bra och att du inte tråkar ihjäl i morgon då du får spendera några timmar på egen hand. Kul att du kom och dagarna gick fort, vilket känns trist. Kram på dig!

Nu lägger jag in en bild på sonen och min farmor.

Idag åkte jag och min svägerska, som är på besök i ett par dagar, tillsammans med våra pojkar till Thun´s utanför Almunge och shoppade. Vi trodde väl kanske att det skulle se lite annorlunda ut än vad det gjorde men det gick ju bra att gå runt där. Hittade tyvärr inget till oss själva men sönerna fick sig lite nya kläder. Alltid kul att shoppa till dem, inte alltid lika kul att handla till sig själv.

Lunchen intog vi åxå där ute, jag åt paj och Annika åt hamburgare, gott men kanske inte helt nyttigt. Hem och fixa lite, inget bra ute väder idag så vi har varit inne och lekt under eftermiddagen.

På lördagförmiddag var vi hela familjen på besök uppe på Gränby 4H gård där det var Djurens dag. Tog några sköna bilder.

Sonen badade som vanligt i vår dusch i efetrmiddags. På nåt konstigt sätt älskar han att krypa in i kabinen med kläderna på. Bilderna är dock tagna efter han badat klart och leker. Hoppas den ljumna ångan underlättade hans förkylning lite...

Var hemma hos Pernilla igår eftermiddag och gjorde slingor. Nu har jag mörkt hår med ljusa slingor, känns väldigt vårfrächt och lite halvsommrigt. Resultatet blev bra, är mycket nöjd.

När vi var klara med slingorna åt vi en mycket god middag som Pernillas sambo lagade till oss innan han själv for på träning. Kycklinggryta med wokgrönsaker och ris. Enkelt men verkligen supergott. Jag måste erkänna att jag älskar att äta hos andra. Nu har jag lyckats sno hans recept, någelunda, och hoppas att jag kan laga det till min kära sambo någon dag nästa vecka. Det blev en ganska lång dag och ett par timar hos Pernilla, kom inte hem förrän vid tio tiden, nåt jag inte gjort på länge och det var skönt. Lite egen tid, ett måste ibland.

Idag har jag på förmiddagen pratat med min svägerska Annika som befnner sig tillsammans med lillemans kusin Eric hos mina föräldrar. Självklart hann jag även växla några ord med mamma och fick en liten släng av "hemlängtan". Hade varit kul att följa med dem på promenaden de skulle ut på och gå förbi glasskiosken men man kan inte göra allt. Annika och lille Eric kommer hit på söndag så då får vi ialla fall träffas och umgås. Ska bli kul, hoppas bara att sonen inte är lika rädd för Eric som han var i påskas- det var inte så kul.

Att äta och laga lunch till sig själ vär så tråkigt. Hatar det. Tur att det finns TV. Jag sitter alltid framför TV:n när jag äter själv, det funkar inte annars. Nåt annat som är trist är att man alltid lagar samma typ av mat, man kör sina vanliga recept och de varierar man flitigt mellan. Det kanske är därför jag älskar att äta hos andra, mer egentligen än vad jag gillar att äta ute. Det är så spännande att bli bjuden på lunch, eller middag, hos andra- man får helt enkelt nya recept att välja mellan. ett av mina favvisar har jag snott från Pernilla, det är bakpotatis med keso och skinkröra. Hur enkelt som helst men åxå väldigt gott. Ska till Pernilla i eftermiddag, hon har lovat att bjuda på middag så jag kommer nog få ännu ett recept att plagiera. Känns riktigt bra.

Nu på förmiddagen har jag och lilleman varit ute på gården och gungat och grejat i sandlådan. Vi blev dock tvungna att gå in när han började smaka på sanden. Känns inte helt ok att han stoppar munnen full med sand.

Pumpens öppna förskola i morse och sonen var inte lika rädd som han brukar vara. Tidigare när vi har varit där sitter han mest hos mig och vågar inte leka med andra, inte heller vågar han slita sig från mig en sekund. Kanske har detta ändrats nu. Han ville inte sitta hos mig under sångstunden och han var verkligen intresserad av de andra barnen. En bra början.

På eftermiddagen skulle Karin och lilla Simon dra med oss på promenad ner på stan, det var tydligen rea på Polarn och Pyret. Jag handlade inget men Karin köpte en jättefin Fleecejacka till hennes lilla gullis. På stan sprang vi in i Pernilla som behövde hjälp att köpa mobiltelefon, nu har hon en ny som jag kan tänka mig att hon leker med just nu... om hon inte somnat på soffan förstås.

Efter allt det sprang jag in i Karin F som fick en liten dotter för 9 dagar sedan. Hon såg strålande ut och den lilla flickan var verkligen ett underverk. Så söt att jag trodde jag skulle dö, har svårt att minnas att min son varit på liten och stillsam. Lilla Annalisa bara låg och sov och brydde sig inte mycket om vad som hände runt henne, helt otroligt. Det var verkligen kul att se lilla tösen, hon var såååååå ljuvlig. Blir ärligt talat sugen på barn nummer 2. bebisar är för underbara, så är det bara.

Min lilla son tog sina första fyra steg (utan att hålla i sig i nåt) hemma igår kväll och idag har han åxå tagit några få steg idag. Känns verkligen som att bebistiden är offeciellt över. Snart kommer han kunna gå lika bra som han kan krypa. Spännande och väldigt kul!